Tips! Intressant om slaveri i Vetenskapsradion Historia

Posted on by
Reply

Lyssna: Vetenskapsradion: Historia

Den här veckan är temat mänskliga rättigheter på kursen Omvärld & Mänskliga Rättigheter, termin 1, gymn. Vi diskuterar bland annat slaveri, och hur modernt slaveri ser ut.

I relation till slaveri idag – som bland annat handlar om trafficking/människohandel, skuldslaveri och barnarbete – kan det vara intressant med ett historiskt perspektiv. Idag talade man, lägligt nog, om ämnet i programmet Vetenskapsradion Historia i Sveriges Radio P1. Detta med anledning av ett stort EU-finansierat projekt som ska undersöka vilka de afrikanska slavar som skeppades till den Nya världen, med start i början av 1500-talet, egentligen var.

I programmet talar författaren Anne Agardh om sin nya bok, där hon kartlägger den svenske slavkaptenen Abraham Brinks liv. Agardh vill bland annat skildra hur en människas strävan efter makt och pengar kan leda till att man tappar sin medmänsklighet.

Dessutom får vi höra mer om slavsystemet i Sverige under vikingatiden. Mycket fascinerande!

Läs mer här.

Källa: Sveriges Radio.

Stor osäkerhet kring uppskattningar av hungern i världen

Posted on by
Reply


Video från kampanjen 1billionhungry

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO publicerar regelbundet uppskattningar kring situationen för världens hungrande. Men är siffrorna verkligen tillförlitliga? Den frågan ställs i en färsk artikel i brittiska The Guardian.

För ett par år sedan steg livsmedelspriserna kraftigt och det rapporterades om protester mot detta från flera delar av världen. Det ledde till att efterfrågan på statistik om hungern i världen ökade. Man ville veta hur människor påverkats av de stigande priserna, om fler drabbats av hunger, och hur den “mänskliga kostnaden” av den globala ekonomiska krisen såg ut.

År 2009 svarade FAO med att gå ut med ett antal beräkningar. Man hävdade bland annat att hungern i världen skulle nå en historisk topp i slutet av året, då man antog att omkring 1 miljarder människor i världen skulle gå hungriga varje dag.

Artikelförfattaren Claire Provost hävdar i The Guardian att dessa siffror snabbt fick ett eget liv. Referenser till den globala hungerkrisen som något som drabbade “en miljard människor” eller “en sjättedel av världens befolkning” började dyka upp i medier, tal och kampanjer världen över.

Men var kom siffrorna ifrån, och finns det anledning att ifrågasätta dem? Det menar kritikerna. Läs mer här.

Källa: The Guardian.

Afghanistan-tema på Etnografiska Museet i helgen

Posted on by
Reply

Varför inte ägna helgen (eller i alla fall en del av den) åt ett intressant föredrag och en dos traditionell musik från Afghanistan?

På Etnografiska Museet i Stockholm hålls i helgen en föreläsning med koppling till den Afghanistan-utställning som just nu finns att se i muséets lokaler:

Sprängningen i mars 2001 av de två monumentala Buddhastatyerna i Bamiyan har format västvärldens bild av talibanernas ”oförsonliga” hållning till allt som avviker från deras uppfattning om islam. Men Bamiyan är långt mer än de två statyerna. Deras historia och betydelse omfattar mycket mer än deras slutliga ödeläggelse.

Talare är intendent Håkan Wahlquist.

Pris: 60 kr inkl entré till museet. Lägg till 60 kr så får du även entré till Afghanistan-utställningen. Tid och plats: lördag 28/1, kl 14:00. Etnografiska Muséet, Djurgårdsbrunnsvägen 34, Stockholm.

Här finns mer information om föreläsningen, och här kan du läsa mer om Afghanistan-utställningen.

Dagen därpå, söndag 29/1, erbjuds besökarna en konsert med traditionell musik från Afghanistan, med Abdul Rahman Surizehi:

Benjons (typ av cittra) berömde mästare ger en unik konsert på Etnografiska museet. Surizehi har bl a blivit belönad med det prestigefyllda tyska “Preis der Deutschen Schallplattenkritik” och det Norska folkmusikpriset.

Entré 100 kr inkl utställningsentré. Läs mer här. Tid och plats: söndag 29/1, kl 14:00. Etnografiska Muséet, Djurgårdsbrunnsvägen 34, Stockholm.

En hel vecka med goda nyheter från UNICEF

Posted on by
Reply

På UNICEF Sveriges blogg publiceras den här veckan en god nyhet varje dag om utvecklingen i världen.

På så sätt lyfter man fram de framsteg som gjorts under året som gått. Ett par nyheter som hittills finns att ta del av är att 10 miljoner barn i Afghanistan har vaccinerats, att barnsoldater i Kongo-Kinshasa (eller Demokratiska republiken Kongo) har avväpnats och befriats, samt att fler länder förbjudit allvarlig könsstympning av flickor.

Fler nyheter väntar på UNICEF-bloggen under veckan som kommer.

Källa: UNICEF.

Afrikansk filmfrukost i Stockholm, 5 februari

Posted on by
Reply

CinemAfrica filmfestival bjuder in till årets första filmfrukost på Bio Rio i Stockholm.

Med ca en månad kvar tills den stora afrikanska filmfestivalen CinemAfrica drar igång smygstartar man nu med en filmfrukost. Temat är sydafrikansk feelgood; “ta chansen att fly den gråkalla vintern och kliv in i en varm biosalong full av skratt”. Priset är 150 kr för tre filmer inklusive frukost.

Adress: Bio Rio, Hornstulls strand 3, T-bana Hornstull. Mer info finns på CinemAfrica.se och Biorio.se.

Landrättigheter för indiska kvinnor minskar undernäring hos barn

Posted on by
Reply

Video från FN om vikten av kvinnors landrättigheter. Exemplet är från Malawi.

Trots att Indien gjort många utvecklingsmässiga framsteg under senare år, är undernäringen bland barn fortfarande stor i flera delar av landet. Lösningen? Att ge indiska kvinnor laglig rätt till den mark de brukar. Det visar en aktuell studie som publicerades förra veckan.

I en artikel i brittiska The Guardian hänvisas till studien, som visar att det inte enbart är fattigdom rent generellt som gör att 42% av alla barn under 5 år i Indien är undernärda, utan mer specifikt fattigdom bland kvinnor. Ett land med ett så pass högt BNP ska egentligen inte uppvisa sådana siffror.

I studien hävdas det att en stor del av grundorsaken är kvinnors lägre sociala och ekonomiska position, samt att många kvinnor inte har kontroll över resurser som land och pengar. Därmed har de inte heller full möjlighet att se till att deras barns behov blir tillgodosedda.

En tidigare studie i Nepal har visat att om kvinnor äger land, är risken mindre för att deras barn blir undernärda och underviktiga. Liknande undersökningar i andra delar av världen har gett samma resultat, och nu tror man alltså att detta samband går att applicera även på Indien.

Olika statliga program som ser till att fattiga kvinnor får tillgång till gratis livsmedel och vitaminer är en tillfällig lösning, men på längre sikt handlar det istället om att stärka kvinnors position, höja deras status, och öka deras kontroll över resurser. Eller som saken uttrycks i The Guardian-artikeln:

This means recognising that women and girls in India often eat whatever is left over after husbands and sons have eaten, and that women often have no legal control of the land they farm with their husbands – and therefore cannot lay claim to any of the income produced on that land, even if it is gained through their own labour.

…

We’ve seen it in our work from Rwanda to India, when women have secure rights to the land either jointly with their husbands or on their own, the family does better in a host of ways: improved education, improved nutrition, improved health.

Läs mer här.

Källa: The Guardian.

Bör ‘traditionella barnmorskor’ förbjudas?

Posted on by
Reply

I Liberia finns program där man vidareutbildar TBAs

Sierra Leone är ett av de länder som har högst mödradödlighet i världen (i genomsnitt 1 av 8 kvinnor dör under förlossning/graviditet). Som ett led i att försöka förbättra situationen har man förbjudit ‘traditionella barnmorskor’ (traditional birth attendants = TBAs), och infört en policy där gravida kvinnor får gratis vård om de föder på en klinik eller på ett sjukhus. 

Bakgrunden är att TBAs – som är ett vanligt fenomen inte bara i Sierra Leone utan i stora delar av Afrika och Asien – ibland anklagas för att vara en del av problemet med mödradödligheten, rapporterar The Guardian. Detta på grund av att de i regel inte kan är utbildade och därmed inte kan hantera många av de komplikationer som kan uppstå under graviditet och förlossning. Därmed kan förlossningar som överses av TBAs vara riskfyllda för kvinnorna. Det finns exempel på när TBAs använt sig av metoder som att exempelvis hoppa på gravida kvinnors magar, vilket naturligtvis innebär en stor fara både för modern och det ofödda barnet.

Men det finns också en annan sida av saken. TBAs har ofta stort förtroende hos lokalsamhället; de talar i regel samma språk som kvinnorna och förstår deras kultur. I mycket avlägsna områden där man inte snabbt kan ta sig till en hälsoklinik kan TBAs dessutom vara den enda hjälp som finns tillgänglig. I distriktet Bo i Sierra Leone utgör TBAs 67% av all hälsopersonal. Nu när de inte längre får arbeta finns det i allmänhet ingen som tar över deras uppgifter, hävdar Jennifer Harold som arbetar på World Vision Sierra Leone.

Fördelarna och nackdelarna med TBAs har länge varit föremål för en intensiv debatt. TBAs har även förbjudits i Uganda, men världshälsoorganisationen WHO menar att det – på grund av bristen på utbildade barnmorskor som kan ta över arbetet – är bättre att istället försöka vidareutbilda TBAs så att de kan ta hand om lättare problem, samt referera de svårare fallen vidare till kliniker med mer utbildad personal.

Vad tycker du? Vilken strategi tror du är den bästa för att komma tillrätta med den höga mödradödligheten?

Läs mer här.

Källa: The Guardian.

Tips på föreläsningar i Stockholm, januari 2012

Posted on by
Reply

Här följer ett par tips på aktuella föreläsningar som kanske kan vara av intresse:

Torsdag 19 januari
Sydkinesiska sjön – ett latent hot mot freden?
Sydkinesiska sjön har återigen upplevt kriser i förhållandet mellan Kina och dess grannländer – särskilt Vietnam och Filippinerna och dessutom mellan Kina och USA. Vi analyserar de ekonomiska, strategiska och juridiska orsakerna till konflikterna i Sydkinesiska sjön och de olika regeringarnas samt ASEANs agerande. Föreläsare: Stein Tönnesson, fredsforskare och adjungerad professor vid Uppsala Universitet. Samtalsledare: Johan Peanberg
Kl 18.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Fri entré
Läs mer här»

Torsdag 19 januari
Efter Utøya
Ett halvår efter terrorattentatet på Utøya
”Vi och dom” – Om det främlingsfientliga Europa
Samtal mellan Anna-Lena Lodenius, journalist och författare med fokus på extremnationalistiska rörelser, och Mats Wingborg, journalist och författare, om den växande högerpopulismen och synen på den andre. Tillsammans har de bland annat skrivit boken Krutdurk Europa, där de granskar främlingsfientliga partiers ställning i några europeiska länder samt i Norden.
Kl 18.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Fri entré
Seminariet kommer att webbsändas på ABF live!»
Efter Utøya»

Torsdag 19 januari
Maktrelationerna i Palestina
Per Gahrton talar om maktrelationerna i Palestina och om de olika palestinska partierna inför de kommande valen i Gaza och på Västbanken. Förutom Al Fatah och Hamas, även om de andra partierna: Initiativet, PFLP; DFLP m.fl. Vilka är förutsättningarna för att rösta i valen och hur ser en demokratisk utveckling ut i perspektivet av att Palestina ansökt om medlemskap som stat i FN?
Kl 18.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Fri entré
Två föreläsningar om Palestina»

Måndag 23 januari
Vart är världen på väg?
En global översikt av utvecklingstendenser, konflikter och sociala rörelser: Natoländernas kris, de nya storekonomierna, Latinamerikas sociala experiment, ursprungsbefolkningarnas revolt, de arabiska omvälvningarna, klassernas återkomst. Föreläsningen utgår från och uppdaterar talarens bok om Världen, som kom på engelska i fjol och i vår kommer på svenska. Föreläsning med Göran Therborn, professor emeritus i sociologi vid University of Cambridge och en svensk vänsterintellektuell sedan l960-talet.
Kl 18.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Entré 60 kr
Infoblad i PDF»

Måndag 23 januari
På uppdrag från Bagdad
- Saddam Husseins underrättelsetjänst på svensk mark
Mats Ekman, researcher och skribent, ger en spännande och initierad skildring av det tidigare okända spionkriget mellan Irak och Sverige. Boken visar nya grymma sidor av Saddams skräckvälde. Den ger även inblick i den svenska säkerhetspolisens slutna verksamhet. Moderator: Kurdo Baksi.
Kl 18.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Fri entré
Läs mer här»

Onsdag 25 januari
Är världen beboelig om 100 år?
Ett möte kring klimatutveckling och jordens resurser. Koldioxidutsläppen ökar, den biologiska mångfalden minskar, naturmiljöerna utarmas, olja och vatten sinar, viktiga metaller blir bristvara… Har mänskligheten förmågan, tekniken, ekonomin och politiken för att klara hoten? Medv: Johan Rockström, John Hassler, Fredrik Hedenus, Anna Lindstedt, Kristina Persson. Samtalsledare Ulf Wickbom.
Kl 18.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Entré 60 kr
Läs mer här»

Tisdag 31 januari
Tystnadens politik – om apatiska flyktingbarn
Föreläsare: Henry Ascher, ordförande i Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn, Göran Bodegård, specialist i barn-/ungdomsmedicin/psykiatri, Lisbeth Palmgren, professor och Astrid Seeberger, docent, lärare i etik, KI.
Arrangörer: Etikkommissionen i Sverige – Nätverk för Mänskliga Rättigheter i asylprocessen och ABF Stockholm.
Kl 18.00, ABF-huset, Sveavägen 41.

Podcast om det gångna årets viktigaste globala frågor

Posted on by
Reply

Hur har den globala ekonomiska krisen drabbat utvecklingsländer? Vilka hälsomässiga utmaningar står världen inför? Det och mycket annat diskuteras i en aktuell podcast utgiven av brittiska The Guardian.

Flera aktuella globala frågor – de mest framträdande under år 2011 – lyfts fram. Samtalsledare är John Vidal, redaktör på The Guardian. Medverkande är även Johanthan Glennie, forskarassistent på the Overseas Development Institute och regelbunden bloggare för tidningens blogg om utvecklingsfrågor. Dessutom deltar Dina Makram Ebeid, doktorand från Egypten på the London School of Economics; Charles Kenny, ekonomon och författare till boken Getting Better som ger en optimistisk bild av världens utveckling; ekonomen Jayati Ghosh som är specialist på Indien; ytterligare en The Guardian-redaktör, Sarah Boseley, som har sitt specialområde inom globala hälsofrågor; samt Jamal Osman, som rapporterar från Somalia.

Podcasten är drygt 25 minuter lång, och finns att avlyssna HÄR.

Källa: The Guardian.

Två år efter jordbävningen i Haiti

Posted on by


Hamnen i Port-au-Prince efter den förödande jordbävningen 2010.

Det har gått två år sedan den stora jordbävningen i Haiti. Återhämtningen har på många sätt gått långsamt.

200 000 människor dödades i katastrofen, och stora delar av huvudstaden Port-au-Prince förstördes. En halv miljon människor bor fortfarande kvar i provisoriska tältläger, och internationella hjälporganisationer tycks inte längre arbeta lika intensivt i området vilket försvårar situationen. Men det finns även ljuspunkter. Exempelvis har viss infrastruktur, inte minst vägar, förbättrats sedan jordbävningen.

Sveriges Radios reporter Lars Palmgren rapporterar här om läget för Ekot.

Lyssna: Haiti fortfarande ärrat två år efter jordbävningen

Källa: Sveriges Radio.